Ekonomiekot Extra

Så hamnar dina sparpengar i Musks hypade rymdäventyr

Hypen men också kritiken är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas och många blir automatiskti indirekt delägare genom sina fonder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens största börsnotering Space X ska dra in omkring 700 miljarder kronor genom börsnoteringen – pengar som behövs för de jättelika satsningarna i rymden – på bland annat rymdresor till Mars och planer på datacenter i rymden. Bolaget har fått en skyhög värdering – den motsvarar 2,5 gånger Sveriges BNP och det beskrivs som världens största börsnotering. Enorm hype – och kritik Uppståndelsen är enorm och stora banker har förutspått enorma vinster i framtiden, medan andra varnar för en värdering frikopplad från verkligheten. Elon Musks starka kontroll får också kritik.Hamnar hos småspararna. Framöver kommer miljontals sparare över hela världen, även i Sverige, automatiskt få delar av sina sparpengar placerade i rymdäventyret. Det beror på att Space X snabbare hamnar i viktiga börsindex – som i sin tur styr hur globala indexfonder investerar. En av de viktigaste pensionsfonderna i Sverige, Statliga sjunde AP-fonden, med sex miljoner kunder, granskar just nu om man ska släppa in bolaget i sin fond. Programledare och producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Sven Carlsson, tech- och grävreporter, Ekot Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen Mikael Lindh Hök, tillförordnad kommunikationschef, Sjunde AP-fonden.John Hernander, ansvarig för utländska placeringar, AMFAnders Schelde, placeringsdirektör, Akademiker pensionJohan Hägglund, vd, TioexJohan Söderström, teknikfondsförvaltare, SEBElon Musk, vd och grundare av Space XDonald Trump, president, USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

29 min

Framtidens fotboll och miljarder på spel under VM-festen

Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klirr i kassan för Fotbollförbundet?Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM.Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor.”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet.Mest kommersiella hittillsMartin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten.”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han.Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten?Ekonomisk betydelseVM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse.”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner.Vinnare och förlorareMästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan.”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Noa Bachner, krönikör ExpressenKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorMartin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i StockholmNiclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundetJanne Svensson, VM-besökareGraham Potter, förbundskaptenekonomiekotextra@sverigesradio.se

28 min

Flyget pressas inför sommarresorna – det kan vara räddningen på sikt

En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.”Fördel med biobränsle”För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.Utmaningar och haverierDet finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flygetekonomiekotextra@sverigesradio.se

27 min

”Är du fattig får du vara fet” – bråket om bantningsmedicinen avgörs i rätten

Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ”gamechanger” för patienterDen nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm.En miljard människor med obesitas globaltHär i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin.Staten vs läkemedelsbolagenMen nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige. Juridisk stridI februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark. Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas i Region StockholmKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator  Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia ABPer-Henrik Zingmark, enhetschef TLV Daniel BrodénKatarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHEDavid Ricks, vd Eli Lillyekonomiekotextra@sverigesradio.se

27 min

Efter historiska alkoholbeslutet – kan festande få fart på ekonomin?

Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiskt beslutEfter över hundra år med en koppling mellan mat och servering av alkohol så har riksdagen nu slopat matkravet. Branschen vädrar morgonluft, medan kritikerna varnar för effekterna av ökad alkoholkonsumtion. Tuffa år för krogbranschen Efter pandemin och inflationskrisen går det inte lika bra för krogbranschen som för drygt tio år sen. Slopat matkrav skulle kunna hjälpa till, enligt branschorganisationen Visita och barägare ser flera fördelar. Konsumtion ska rädda ekonomin Många ekonomer har spått att det är de svenska konsumenterna som ska shoppa igång ekonomin. Men prognoserna skruvas ner, när omvärlden oroar – och just krogbesök är lätt att dra ner på när konsumenter behöver prioritera. Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, EkotMagnus Åhl, enhetschef, KonjunkturinstitutetRichard Tellström, måltidshistorikerElisabeth Svantesson, finansminister (M)Astrid Miller, ungdomspolitisk talesperson, MovendiJonas Siljhammar, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen VisitaEva Lotta Ramberg, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket.Henrik Svensson och Sacha Smederevac, barägare, Stockholmekonomiekotextra@sverigesradio.seAnsvarig utgivare: Tove Svenonius

26 min

USA vs Europa – större, rikare, bättre?

USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner men är det hela bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsrekord och vinstlyftDe senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.AI driver påBakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin.  Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.Olika mått ger olika verkligheterVad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJens Magnusson, chefsekonom SEBStephen Moore, konservativ ekonomKevin Hassett, rådgivare Vita husetNeil Irwin, ekonomikorrespondent Axiosekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Nu börjar tiden rinna ut – rädslan för ett ”skräckscenario” ökar

Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation en situation som ekonomer kallar för en mardröm med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljeprisrekord och fallande börserSjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan.Dyrare matFör lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”.Bråttom med återgång till det normala”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”.Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotHelena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomiNicolai Tangen, vd Norska oljefondenRobert Bergqvist, senior ekonom SEBChristian Kopfer, råvaruanalytikerUlf Kristersson (M), statsministerPeter Sagebrant, vd Alwexekonomiekotextra@sverigesradio.se

25 min

Därför orsakar AI-modellen Mythos panik

En ny AI-modell från Anthropic har hittat allvarliga säkerhetshål i alla stora operativsystem och webbläsare. Än har den inte släppts. Men snart kommer även hackare kunna använda den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Vi behöver all hjälp vi kan få”Den nya AI-modellen Mythos har satt skräck i världens it-säkerhetsexperter. Nu pågår en kapplöpning för att hinna täppa till alla säkerhetshål innan det är för sent. För i händerna på en illasinnad hackare kan modellen orsaka enorm skada. ”Det kan bli ett slags cyber-armageddon om det hamnar i fel händer”, säger professor Pontus Johnson på KTH håller. Bråttom att skydda systemen”De kommande månaderna blir kritiska”, menar AI-forskaren Nicholas Carlini på Anthropic. Pontus Johnson håller med. ”Det kan gå riktigt illa nu, och det handlar om månader”, säger han. Snabb utvecklingskurvaMånga är nog bekanta OpenAI:s ChatGPT, eller Googles Gemini, Microsofts Copilot, eller Anthropics tidigare Claude-modeller. Mythos är i grunden en fortsättning på dem, men har alltså visat sig vara otroligt bra på att hacka datasystem. Vita huset i krismöten med Fed och storbankerVarningarna har orsakat febril aktivitet bland tillsynsmyndigheter och banker. För om hackare slår ut banksystemen kan det bli en enorm kris. Ett annat känsligt område som pekas ut är energisystemen. Dags för stabslägeHittills är det alltså bara en mindre grupp bolag som fått ta del av modellen i ett projekt som kallas “project glasswing”. Men det väntas alltså inte dröja länge innan modellen finns tillgänglig för alla. Andra, lika starka, varianter väntas också snart finnas ute. ”Den kinesiska statsapparaten, som spionerar mycket på Sverige och andra länder, kommer få de här förmågorna inom några månader”, säger Pontus Johnson. Han menar att det är läge för myndigheter att gå upp i stabsläge för att möta hotet. Även som privatperson finns det en del att tänka på de kommande månaderna.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Pontus Johnson, professor och chef för centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet KTHSven Carlsson, reporter EkotKlas Malmén, senior rådgivare FinansinspektionenCem Gökgören, informationssäkerhetschef Svenska KraftnätFrank Vang-Jensen, vd NordeaNicholas Carlini, forskare AnthropicPip White, områdeschef Anthropicekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Wallenberg räddar Stegra – så kan det påverka omställningen

Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stegras utmaningar framöverPå en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.Höga klimatmål från EUEU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.”Förödande om det ändras”Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.ProgramledareVictor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:John Hassler, professor nationalekonomiSylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historiaMagnus Henreksson, professor nationalekonomiOskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på VattenfallLeif Johansson, tillträdande ordförande för StegraHenrik Henriksson, vd för StegraMartin Lundstedt, vd för AB Volvo

27 min

Vinnarna och förlorarna på arbetsmarknaden – så förhandlar du lönen bäst

April kan bli en privatekonomisk supermånad. Det är första månaden med ny lön, skatteåterbäringen kommer in på kontot, matmomsen har sänkts och prisökningstakten är låg. Men de glada dagarna kan vara över snart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Nu måste vi ner!” Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt.Miljardutdelningar till ägarnaDet här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan.Vinnare vs förlorareBland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.Tips för högre lönMen för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, gd MedlingsinstitutetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAnna Hagman, teamchef UnionenPär Boman, ordförande AB VolvoSimon Petersson, avtalssekreterare IF MetallSven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt NäringslivAndreas Wallström, prognoschef Swedbankekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Nya tider på bomarknaden – så ändras lånen och reglerna för uthyrning

Bolånereglerna ändras så att fler ska kunna köpa en bostad. Men frågan är om det blir så. För nu stiger räntorna och priserna. Samtidigt ska det bli lättare att hyra ut sin bostad i andrahand. Vilka är vinnare och förlorare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ändrade bolånereglerKravet på kontantinsats sänks och det skärpta amorteringskravet slopas. ”I kronor och ören så sänks kontantinsatsen med 50 000 om man har ett lån på en miljon”, säger Claudia Wörmann på organisationen Bostadsrätterna. Bostadspriserna och räntorna stigerSamtidigt varnar kritiker för att bostadspriserna kommer stiga ytterligare som en konsekvens av de ändrade reglerna. Särskilt i Stockholm. De senaste tre månaderna har lägenhetspriserna stigit med över 5 procent i Stockholm, enligt SBAB och Booli. Nu har dessutom bankerna höjt både de bundna räntorna och de rörliga räntorna. Så frågan är vilken effekten egentligen blir, och om fler verkligen kommer att ha råd att köpa en egen bostad. Ändrade regler även för de som hyr ut i andra handFrån 1 juli väntas reglerna ändras även kring uthyrning i andra hand. ”Det kan leda till en ganska stor utbudsökning”, säger Maria Björkander, vd för uthyrningssajten Qasa. Kritiker menar att ändringarna kommer leda till ökade andrahandshyror, spekulation och ovälkomna hyresgäster i trapphusen.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Claudia Wörmann, talesperson BostadsrätternaKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotMaria Björkander, vd QasaMoa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenPia Tverin, bolånechef NordeaErik Holmberg, analytiker HemnetMikael Inglander, vd SBABBjörn Löfgren, mäklareJenny Holgersson, mäklareKent Selin, mäklareStefano Pierrou, mäklareekonomiekotextra@sverigesradio.se

28 min

Så satsas det miljarder på att förutse Trump

Börser, räntor och oljemarknader svänger i takt med utspel från USA:s president Donald Trump. Och på vadslagningssajter som Polymarket satsas det miljarder på vad Trump ska säga och göra härnäst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Misstankar om läckorPolitiska utspel, spel och betting, traditionell finansmarknad, krypto, krig och fred – numera hänger allt ihop. I veckan har handelsmönster på oljemarknaden och börserna väckt misstankar om läckor i Vita huset. För det ser ut som att vissa investerare passat på att göra stora affärer precis innan Trumps utspel. ”Tajmingen är synnerligen god”, säger Thomas Hertz, åklagare på EBM.Flera tidigare exempelOch det är inte första gången det funnits misstankar om att personer i presidentens närhet berikat sig på information som borde hållas hemlig. I samband med den så kallade ”liberation day” och gripandet av Venezuelas president Maduro noterades liknande handelsmönster.”Förräderi” och insiderhandelEkonomiprisvinnaren Paul Krugman kallar det för landsförräderi. Andra går inte lika långt, men många pekar på mönster som påminner om olaglig insiderhandel. Vita huset tillbakavisar alla anklagelser och menar att de är grundlösa.Trump Jr är investerare och rådgivare i Polymarket Men att Trumps familj och barn har starka kopplingar till kryptobolag och prediktionsbolag, som Polymarket och Kalshi, gör att kritiken vuxit ytterligare. Suddiga gränser mellan spel- och finansmarknadI USA räknas prediktionsmarknaden som en del av finansmarknaden, här i Sverige anses den istället vara en form av spel och vadslagning. Men även om den faller utanför Finansinspektionens område, så är det en ”verksamhet som ger upphov till nya utmaningar”, säger Jimmy Kvarnström på Finansinspektionen.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Jimmy Kvarnström, verksamhetsområdeschef FinansinspektionenKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotThomas Hertz, åklagare EBMMaria Landeborn, senior strateg på Danske bankMichael Selig, ordf CFTCShayne Coplan, grundare PolymarketFatih Birol, chef IEADonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

29 min

Därför bråkas det om elpriser och avgifter – igen

Elpriser och olika avgifter väcker på nytt starka känslor från norr till söder. Även nere i Bryssel har tonläget varit högt under veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråk i EUElen har ännu en gång hamnat i blickfånget. I början av veckan möttes EU-ländernas energiministrar i Bryssel och energiminister Ebba Busch var mycket kritisk mot ett förslag, om att oanvända pengar av de så kallade flaskhalsinkomster ska gå till projekt i hela EU. I Sverige finns många miljarder i sådana inkomster, som betalats in av konsumenter och företag.”Totalt oacceptabelt”, sa Busch bland annat.Men bara några dagar efter Busch besök i Bryssel fick statsminister Ulf Kristersson ett nytt besked när han besökte staden.”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad,” sade statsministern.Effekttariffer stoppasRegeringen har också stoppa kravet på elbolagen att införa de hårt kritiserade effektavgifterna på el.Det är dock fortfarande fritt fram för de omkring 30 elnätsbolag som redan infört dem att ha kvar avgifterna och även för andra att införa dem, konstaterar Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.”Elmarknaden är komplicerad och jag tror det är väldigt många som har svårt att förstå sambandet mellan hur de agerar och hur det påverkar vilken elkostnad de får”, säger Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden.Programledare: Victor JensenMedverkande och andra röster i programmet:Olof Wijnbladh, reporter på EkonomiekotBosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknadenPeter Wigert, Svenska KraftnätErik Böhlmark, Svenska KraftnätPia Nurmi, EnergimarknadsinspektionenDaniel Waluszewski, EnergimarknadsinspektionenEbba Busch, energiminister (KD)Ulf Kristersson, statsminister (M)

27 min

Nya attacker och ”ond spiral” – det här står på spel nu

Världen har aldrig varit så oljeberoende som den är nu. Experter varnar för ett mardrömsscenario och en djup ekonomisk kris i hela världen om inte kriget tar slut snart och Hormuz-sundet öppnas för transporter igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya attacker och utspelNu har det gått två veckor sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran, som omedelbart svarade med att avfyra missiler och drönare mot bland annat amerikanska baser och allierade i regionen. Och attackerna, från båda håll, fortsätter. ”Ond spiral” och sämre arbetsmarknad”Vad konsumenterna ser nu är stigande drivmedelspriser och oroliga finansmarknader, men det är bara början på vad vi kommer se ifall det blir en verklig skada på världsekonomin”, säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.Rekordstor oljekonsumtionVärlden konsumerar drygt 100 miljoner fat per dag. En tjugondel passerar genom Hormuz-sundet. ”Man tror kanske att världen är mindre beroende av olja nu än för 30 år sedan, men tittar man på volymerna är världen mer beroende av olja än någonsin”, säger Christian Kopfer.Möten och krisåtgärderUnder veckan har topp- och krismötena avlöst varandra. Och i onsdags fattade det internationella energirådet IEA beslut om att lätta på oljereserverna för att hålla nere priserna. Rekordmycket, 400 miljoner fat, ska tas från lagren. ”Det är som en värktablett, det dämpar smärtan men löser inte problemet”, säger Bjarne Schieldrop på SEB.Så slår en ny oljekris mot Sverige Tidigare oljekriser har i vissa fall lett till djupa ekonomiska kriser, med ransonering av bensinen och släckta gatulampor. Efter kriserna på 70-talet genomfördes också stora förändringar av energiförsörjningen i Sverige. ”Det är svårt att säga om det blir några stora förändringar efter den här krisen”, säger Knut Kainz Rognerud. Programledare och producent: Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Christian Kopfer, råvaruanalytiker HandelsbankenKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotErik Hånell, vd Stena BulkDonald Trump, president USABjarne Schieldrop, chefsanalytiker SEBekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Risk för ny energichock i Europa

En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.Dyrare el och drivmedelHär hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.Risk för ny energikrisNästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt.  En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhTekniker: Andreas EricssonMedverkande: Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitetElin Akinci, vd ELS AnalysisJessica Alenius, vd Drivkraft SverigeMagnus Thorstensson, EnergiföretagenErik Hånell, vd Stena Bulk

28 min

Börsoro och oljechock – så kan kriget slå mot ekonomin

Oljan blir mycket dyrare, naturgaspriset rusar och börsen faller kraftigt när kriget i Mellanöstern eskalerar. De kortsiktiga effekterna på ekonomin är tydliga, men hur stora är riskerna för ekonomin i världen och i Sverige på längre sikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var i lördags som Israel och USA inledde attackerna mot Iran. Kriget intensifieras nu och är inne på den fjärde dagen. Kriget har redan fått ekonomiska effekter, till exempel stora fall på börser och högre oljepriser.”Det är en allvarlig situation. Hur stora konsekvenserna blir för ekonomin beror väldigt mycket på hur långvarig den här konflikten blir och hur spridd den blir. Så det är väl det vi verkligen får hålla ögonen på nu”, säger banken SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.Det är flera faktorer som kan innebära att priserna i Sverige kan stiga, till exempel att det blir dyrare att tanka bilen, att transporter blir dyrare när bensin och diesel kostar mer och att elen kan bli dyrare.Situationen följs nu noga av Riksbankens chef Erik Thedéen.”Det svåra är att försöka förstå vad det kan ha för långsiktiga effekter. Det skulle jag säga att det vet vi inte. Men man kan inte säga att man vet att effekterna är små, man kan heller inte säga att de effekterna är stora utan det är bara genuin osäkerhet”, säger han.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet: Jens Magnusson, chefsekonom på banken SEBErik Thedéen, Riksbankens chefElisabeth Svantesson, finansminister (M)

13 min

Så lever de ryska oligarkerna idag – här finns deras pengar

Trots hårda sanktioner och frysta konton fortsätter många av oligarkerna att leva lyxliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan var det fyra år sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan dess har bland annat EU och USA infört hårda sanktioner och ryska tillgångar för hundratals miljarder har frysts. Det handlar om bankkonton, värdepapper, villor och båtar.Fortsatt lyxlivMen många av oligarkerna fortsätter att leva lyxliv. ”Många av dem har fört över tillgångar till sina fruar och sina barn”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Svårt att stoppa alla betalningarFörsök att kringgå internationella sanktioner är ”ett känt och återkommande problem globalt”, enligt Finansinspektionen.Miljonbetalning till SverigeHär i Sverige misstänker SEB att ett konto använts för att kringgå sanktionerna. En av oljekoncernen Gazproms toppar, Olga Pavlova, har kunnat flytta tiotals miljoner till en släkting som bor i Sverige och har konto i banken. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Carl V Andersson, reporter Ekonomiekot och EkotKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotMaria Persson Löfgren, fd RysslandskorrespondentHalszka Onozsko, avdelningschef för penningtvättstillsyn FinansinspektionenJoe Biden, fd president USAUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenAntonio Guterres, FN:s generalsekreterareGrant Shapps, fd transportminister Storbritannienekonomiekotextra@sverigesradio.se

23 min

Från börshajp till kollaps: ”Folk är förtvivlade” – så havererade småspararnas älskling Intellego

Intellego sägs vara den största börsskandalen sen Fermenta. Tusentals småsparare gick in i den tidigare aktieraketen, som steg till närmare 7 miljarder i börsvärde sen greps vd:n och haveriet var ett faktum. Nu sitter aktieägarna i en rävsax. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Falska fakturorI november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Blame game och anmälningarAnmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.Bristande kontroller”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan.Handelsstoppad aktieSen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sverre Linton, chefsjurist AktiespararnaKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotThomas Hertz, åklagare EBMJacob Laurin, tf vd IntellegoGregory Batcheller, ordf IntellegoThomas Olsson, advokatekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Rusning till rymden - ”intresset är jättestort”

Rymdinvesteringarna slår rekord. Att det går så fort just nu beror på ett paradigmskifte, skapat av bland annat Elon Musk och hans rymdbolag SpaceX, som kraftigt sänkt kostnaderna för att skicka upp satelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ny rymdkapplöpning”Rymden har blivit mycket mer tillgänglig”, säger Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE. Tidigare var det i princip bara statliga organisationer som hade råd, men nu har dörrarna till rymden öppnats för en lång rad privata initiativ och bolag.Rymden – en åttonde kontinentFörutom internet och kommunikation används satelliter för att samla in data om jorden och för att förbättra bland annat logistik, jordbruk och försvar. ”Jag ser rymden som en åttonde kontinent”, säger Dylan Taylor, ordförande och vd för Voyager Space Holdings. Utopin är att jorden blir ”som en nationalpark”, säger han.Rekordmånga satelliter i omlopp – och de blir allt flerFörra året skickades det upp fler satelliter än vad det gjort totalt dittills i historien. Majoriteten av dem tillhör SpaceX och internetleverantören Starlink. Men även kinesiska aktörer, och bolag som Amazon och Oneweb satsar stort.Solcelllsdrivna datacenterNästa stora steg är solcellsdrivna datacenter uppe i rymden. ”Det finns så mycket utrymme där, man kan skala upp enormt”, säger Elon Musk, som slagit ihop sina bolag SpaceX och XAI och siktar på en börsnotering senare i år.Säkerhetsläget driver påMen även säkerhetsläget och USA:s svalnande intresse för att vara världspolis driver på. ”Teknisk sett står sig Sverige bra som rymdnation. Fokus har varit att ta fram bra och avancerade produkter, däremot har fokus inte varit på kommersialisering som det varit i USA”, säger Tobias Edman. Men det håller på att ändras nu.Försvarsbolag växer i rymdenSaab satsar allt mer på rymden. ”Saab är ett av få bolag i värden som har kompetens inom alla militära domäner, och rymden är väldigt viktig för oss”, säger Marcus Wandt, astronaut och teknik- och strategichef på Saab.RaketartatÄven civila bolag får en skjuts av det försämrade säkerhetsläget och det ökade behovet av motståndskraftig infrastruktur och kommunikation. Utvecklingen går fort, säger Fredrik Schäder på Arctic Space. ”Det är raketartat”. Ny besättning till Internationella rymdstationen ISSI veckan skickades en ny besättning till rymdstationen ISS, med hjälp av en raket från SpaceX. Med ombord är svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik RISEKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotFredrik Schäder, medgrundare Arctic Space TechnologiesMarcus Wandt, strategi- och teknikchef Saab Dylan Taylor, ordf och vd Voyager Space HoldingsElon Musk, vd SpaceXekonomiekotextra@sverigesradio.se

30 min

Stablecoins utmanar banksystemet – och synen på pengar

Statens roll utmanas när en lång rad privata banker och bolag börjar ge ut egna, digitala, kontanter. Det som driver boomen är den snabba AI-utvecklingen och Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agenter och blockkedjorSynen på pengar kan vara på väg att förändras. Snart kommer vår shopping skötas av AI-agenter som betalar med stablecoins, enligt branschbedömare.Donald Trump, som själv varit med och grundat kryptobolaget World Liberty Financial som står bakom USD1, menar att stablecoins kan bli den största revolutionen ”sedan internets födelse”.The Genius ActEfter att Trump infört nya regleringar på området har en lång rad banker och bolag startat egna stablecoin-projekt. Storbanker som Bank of America sägs ligga i startgroparna, precis som varuhusbolaget Walmart och nätjätten Amazon. Den svenska betaljätten Klarna planerar att ge ut en egen digital dollar senare i år. ”Utvecklingen går fort”, säger Johan Javéus, senior ekonom på SEB.Dollar-dominansHittills är nästan alla stablecoins digitala dollar. Men en större grupp europeiska storbanker har startat ett samarbete med målet att lansera en digital euro senare i år, kallad Qivalis.Den nya generationen stablecoins är till skillnad från exempelvis Bitcoin kopplade till en stabil valuta. Men - det saknas inte kritiker. Bland annat för att de nya privata kontanterna utmanar centralbankernas roll. Och frågan är om stablecoins verkligen kommer slå igenom på det sätt som vissa tror.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJohan Javéus, senior ekonom SEBErik Thedéen, chef RiksbankenChristoffer Malmer, finansdirektör SEBJens Henriksson, vd SwedbankDonald Trump, president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 min

Avsnitt

Så hamnar dina sparpengar i Musks hypade rymdäventyr

Framtidens fotboll och miljarder på spel under VM-festen

Flyget pressas inför sommarresorna – det kan vara räddningen på sikt

”Är du fattig får du vara fet” – bråket om bantningsmedicinen avgörs i rätten

Efter historiska alkoholbeslutet – kan festande få fart på ekonomin?

USA vs Europa – större, rikare, bättre?

Nu börjar tiden rinna ut – rädslan för ett ”skräckscenario” ökar

Därför orsakar AI-modellen Mythos panik

Wallenberg räddar Stegra – så kan det påverka omställningen

Vinnarna och förlorarna på arbetsmarknaden – så förhandlar du lönen bäst

Nya tider på bomarknaden – så ändras lånen och reglerna för uthyrning

Så satsas det miljarder på att förutse Trump

Därför bråkas det om elpriser och avgifter – igen

Nya attacker och ”ond spiral” – det här står på spel nu

Risk för ny energichock i Europa

Börsoro och oljechock – så kan kriget slå mot ekonomin

Så lever de ryska oligarkerna idag – här finns deras pengar

Från börshajp till kollaps: ”Folk är förtvivlade” – så havererade småspararnas älskling Intellego

Rusning till rymden - ”intresset är jättestort”

Stablecoins utmanar banksystemet – och synen på pengar

Kort & Lång – analyspodden från Di

Avsnitt

Så hamnar dina sparpengar i Musks hypade rymdäventyr

Framtidens fotboll och miljarder på spel under VM-festen

Flyget pressas inför sommarresorna – det kan vara räddningen på sikt

”Är du fattig får du vara fet” – bråket om bantningsmedicinen avgörs i rätten

Efter historiska alkoholbeslutet – kan festande få fart på ekonomin?

USA vs Europa – större, rikare, bättre?

Nu börjar tiden rinna ut – rädslan för ett ”skräckscenario” ökar

Därför orsakar AI-modellen Mythos panik

Wallenberg räddar Stegra – så kan det påverka omställningen

Vinnarna och förlorarna på arbetsmarknaden – så förhandlar du lönen bäst

Nya tider på bomarknaden – så ändras lånen och reglerna för uthyrning

Så satsas det miljarder på att förutse Trump

Därför bråkas det om elpriser och avgifter – igen

Nya attacker och ”ond spiral” – det här står på spel nu

Risk för ny energichock i Europa

Börsoro och oljechock – så kan kriget slå mot ekonomin

Så lever de ryska oligarkerna idag – här finns deras pengar

Från börshajp till kollaps: ”Folk är förtvivlade” – så havererade småspararnas älskling Intellego

Rusning till rymden - ”intresset är jättestort”

Stablecoins utmanar banksystemet – och synen på pengar

Liknande poddar

Kort & Lång – analyspodden från Di